onsdag 13 maj 2009

Försökte att fly men det gick inte....... Idag var det handledning....Ångest när jag skulle vissa ...ville inte...rädd för bedömning...försökte smita undan.....men det gick inte... Nu känns det bra att jag vågade trots att jag kände hur nära jag var att börja gråta...hm varför är det så....tack vara min underbara grupp som stöttar och ger tips och delar sina tankar...TACK..sen var det då M uttalande...fy så nervös jag blev...vill inte bli bedömd....Men känns som M tog mig en bit längre, att M ser igenom mitt sätt att försöka fly från det jag borde göra..TACK.. fast jag blir så arg när M säger det han säger...vill inte, men måste...precis som min Darling hemma säger...I morgon blir det stilleben!!!!!!!! Ska ställa upp ett..JAG...hm...jaja det blir nog bra...Dom har nog rätt....Inte fly undan.....som jag lätt gör, vill ha uttrycken inte teknikerna...haha..nej du Millan, nu ska du köra på avbildning.....titta..öppna ögonen...känn...våga..inte fly....allt är inte roligt....men kan bli... JAJA hoppas!!!! Ska även lägga ner mer tid på min första bild, våga använda mera svart..ta i. Men jag får alltid höra att det är naivt..undra om det kanske är mitt sätt...jag kanske är lite naiv????? Men jag känner att jag nu har kommit en bit på vägen. Att jag känner att det är kul att teckna mer än förut, att jag vågade visa och ta i mot kritik och råd....Ja det känns bra nu, tror jag....eller... Vill inte åka iväg så tidigt...skulle behöva fler veckor....men pengar behövs och erfarenheten kommer att göra mig starkare och ge mig en massa....Penna och block följer med....ska lämna stickorna hemma (eller kanske inte) ....ska träna på det jag behöver....både tekniker och mod...och känna glädje över att komma över spärren som nu börjar att lossa..

3 kommentarer:

L sa...

Stilleben alltså, bra grej att gå vidare med(har aldrig gjort stilleben). Du är modig Millan. Bra att du vågade visa upp det fina du ritat! och du kommer vara med oss även fast du är i Bergen. vi ska ställa ut dina saker på ett bra sätt.

enannie sa...

Åh Mill, som jag älskar ditt sätt att skriva! Du uttrycker dig så levande, som ingen annan! Så "Du".

Jag förstår vad du menar med det du skriver, att du "flyr undan", fast samtidigt är du oerhört medveten om det beteendet verkar det som, och du utmanar dig själv! Så på samma gång som du flyr undan, så gör du verkligen INTE det också, förstår du hur jag menar?
När jag flyr undan till exempel, då GÖR jag verkligen det, förtränger det, pratar absolut inte om det, förnekar... Men du, du är modigare! Du bemöter dina rädslor på ett helt fantastiskt sätt. Det har sagts innan och jag säger det igen, Du är så MODIG Mill!!! Beundrar dig för det.

Och så till bilden. Jag kände hur jobbigt du tyckte det var när den bara åkte fram sådär, du ville verkligen inte... Men så blev det så bra! Vi var hänförda, det var vi verkligen. Den var ett så läckert språk i den, mycket känsla och personlighet. Sedan där här som M (och L) pratade om, att stilen var lite naiv på sina ställen. Det gillade jag! Kontrasterna mellan "såhär ska det vara" och "såhär gör jag". Sedan förstår jag om DU kanske inte känner så, men jag gillar det "naiva", det oförstörda, personliga och ärliga liksom. Men jag gillar inte ordet "naiv", det låter som att man inte kan/förstår "bättre"... Låt oss istället kalla det "oförstört", ja!

Oj så långt detta blev!
Hoppas att det känns bra efter handledningen igår. Ska bli spännande att se hur det utvecklar sig för dig. Och sedan ska vi göra vårt bästa för att ställa ut dina grejer på ett bra sätt, och dokumentera utställningen på film/foto så du får se hur det gick till. :)

Vi hörs, kram!

Fredrik Jonsson sa...

Hej Millan jag tycker det var synd att jag inte han se din film på senaste mötet. Det verkar som om du har många tankar och känslor som cirkulerar i sinnet. Jag tyckte jag såg det när jag mötte er på stan häromdagen. Hoppas du inte känner att det du gör inte duger för vad är det vi gör egentligen? Vi slänger oss in i en process som varar i sex veckor, ett projekt som påverkar ens tankar både dag och natt. Mig har det gett sömnsvårigheter och flykt. Visst tar man den enkla vägen och bara flyr. Jag jobbar som en galning och tapetserar om halva huset. Inte för att det behövs, men att gå hemma hela dagarna och mala i processen det funkar inte för mig. Jag har fått mina bästa ideér när jag tapetserar eller försöker lära en elev något åt bildhållet. Själv känner jag att jag nog valde ett projekt som jag känner mig trygg i och älskar att göra, foto. DU slängde dig ut i en värld som var helt främmande och gjorde något du kanske inte ens tycker om. DET är modigt. Jag tror att jag vet vem som får ut mest av den här processen. Hoppas du fortsätter hålla kontakten genom bloggen och berättar om ditt liv i Bergen. Bergen by night/ mvh Fredrik